Västerbottenspizza med havtorn

Jag är absolut ingen vän av pizzatoppingar i form av kebab, oxfilé, Bearnaisesås eller liknande. Jag föredrar rena smaker på min pizza. Och väldigt få ingredienser, med hög kvalitét. På italienskt vis. Så vad är nu detta? Säger jag helt emot mig själv? Både frukt och bär på pizzan – är det speciellt italienskt? Inte direkt va´? Förra hösten kom några vänner över, och vi bestämde att bjuda på plockmat istället för en mer traditionell meny. Det var fredag, efter jobbet, och det här med plockmat kändes mer opretentiöst och perfekt för en lat fredag. 

Vi köpte olika charkuterier och lite annat plock. Fast bara med svenskt ursprung och smak, blanda annat var det kallrökt skinka och viltsalami. Vi rostade rotfrukter i ugnen och dippade i dillpesto, saltbakade småpotatisar som vi klickade rödbetshummus i.

Och sen gjorde jag den här pizzan, som vi skar i plockvänliga munsbitar. Fast den gången gjorde jag degen på morgonen med kall degvätska och lät den jäsa i kylen över dagen. Då funkar det att göra pizza till flera, en fredag efter jobbet. Dessutom blir det väldigt bra resultat när man kalljäser deg.

Men faktum är att både jag och Ove gillade den här nordiska höstpizzan så mycket att vi gärna gjort den igen. Fast då utan en massa plock, och med några blad röd mangold eller babyspenat som grönska när den kommit ut ur ugnen.