Igår besökte vi en riktigt bra köttaffär, och fick naturligtvis lite svårt att välja. Något långkok hade vi redan bestämt i förväg – det är ju vinterns självklara lyx. Men de hade också riktigt fin utskuren biff. En stund senare stegade vi ut från butiken, nöjda med vårt inköp av biff, såväl som långkokskött. Att vi äter så mycket kött hör verkligen inte till vanligheterna, men just igår kändes det helt rätt – värmande, mustigt och gott. Resultatet blev en snabbgjord Biff Stroganoff till lördagens middag. Och om en stund kommer ett långkok att puttra på spisen här hemma – till en skön söndagsmiddag.
Men nog om vår helgmat, den är väl antagligen inte så intressant för någon annan än oss själva. Istället kan jag bjuda på historien om Biff Stroganoff: den strimlade biffen är troligen uppkallad efter en rysk greve på 1700–talet som hette Stroganov. Greven var gourmet, men också tandlös, och bad därför kocken skära köttet i små bitar. Massor av år senare är Biff Stroganoff en kär klassiker som verkligen visar att man kan enkelt laga en mustig gryta på kort tid.
Sherryspetsad Biff Stroganoff
Här är historien bakom Biff Stroganoff: Rätten är troligen uppkallad efter en rysk greve på 1700–talet som hette Stroganov. Greven var gourmet, men också tandlös och bad därför kocken skära köttet i små bitar. Lång tid senare är Biff Stroganoff en kär klassiker, en rätt som visar att man kan enkelt laga en mustig gryta på kort tid.
Ingredienser
4 portioner
- 600 g utskuren biff
- 2 gula lökar
- smör
- salt
- nymald svartpeppar
- 2 msk tomatpuré
- 2 tsk dijonsenap
- 1 dl vatten
- 2 dl crème fraiche
- 1 msk torr sherry
- hackad persilja
Instruktioner
1. Skär köttet i centimetertjocka strimlor. Bryn köttet i omgångar i smör i en stekpanna. Lyft upp och ställ åt sidan.
2. Skala och hacka löken. Mjukstek löken sakta i smör i samma panna, cirka 10 minuter.
3. Lägg tillbaka köttet. Krydda med salt och peppar.
4. Tillsätt tomatpuré, senap, vatten och crème fraiche. Efterstek under lock på svag värme cirka 5 minuter.
5. Blanda i sherry. Smaka av med salt och peppar. Strö över hackad persilja.
I mitt förra inlägg gjorde jag chiliolja, ni var så många som uppskattade den och jag fick så många personliga meddelanden – tack! Så jag tänkte helt enkelt fortsätta med fler tillbehör, några som jag själv har mycket glädje av – alla tre med lök.
Att ha en flaska chiliolja i kylen är en nödvändighet för mig. Och jag gör alltid min egen eftersom jag vill ha koll på vad den innehåller. Rostade sesamfrön kanske inte är så vanligt att blanda i, men de ger en nötig och spännande smakdimension jämfört med andra chilioljor.
Återigen tänkte jag faktiskt skriva om ett italienskt matminne. Bara för att jag längtar. Men också för att maten gör mig galet lycklig! Den här gången reser jag till Emilia–Romagna. Vi hade bilat rätt långt, tror vi kom från Frankrike. Dessutom hade vi fastnat i en fasansfull bilkö på grund av en bilolycka. Boendet hade vi förbokat via Italiens svar på “Bo på lantgård”. Det är verkligen en boendeform som jag kan rekommendera, just för att det finns något för alla.
Kan inte du heller leva utan god Parmesanost? För mig är den ett måste, något som jag alltid har i kylskåpet. Och vet ni vad, jag prenumererar faktiskt på den allra bästa Parmesanosten från @myparmesan. Det är ett familjeägt, svenskt företag, med lång erfarnhet av Italien, där de byggt upp starka relationer med lokala och genuina leverantörer i regionen Emilia Romagna. Med ost från @myparmesan känner jag mig trygg med att djuren har ett bra liv, och att Parmesanosten tillverkas av mjölk från kossor som får lokalt odlat foder och ingen tillsatt antibiotika. Helt enkelt att osten är gjord på naturliga och biologiska råvaror. Alltfler har upptäckt fördelen med att näthandla. Och här får du möjlighet, oavsett var du bor, att prenumerera på Parmesanost av bästa kvalitét. Dessutom till ett pris som till och med är rimligt för italienarna. För dig som också älskar mat, bra kvalitét & Parmesanost har jag nu möjlighet, i samarbete med @myparmesan, erbjuda 15% rabatt på hela sortimentet.
Att välja ett “favoritkök” i Italien är mer eller mindre omöjligt. En krämig risotto med smör och ost från de norra delarna är förstås vansinnigt gott. Saltimbocca alla Romana
Mycket är inte som vanligt just nu. Men något vi fortfarande gör är att ta våra långpromenader på Djurgården. För vår del väljer vi att inte vistas inomhus i offentliga miljöer, och därför hoppar vi över de annars så mysiga helgluncherna. Och att döma av kön som ringlade utanför den klassiska korvkiosken vid Djurgårdsbrunnskanalen resonerar många om vi. Där var kön inte bara lång, den var lång–lång–lång!
Är lite inne på ankbröst just nu. Kan ärligt säga att det tidigare inte varit någon favorit för mig, men jag provar mig fram och försöker hitta smaker och tillagningssätt som jag gillar. Det började med att min man gjorde en variant på Anka à l´orange – och den var super. Efter det har det nog mest blivit asiatiska smaker, men inte enbart. Så nu tänkte jag bjuda på ett “icke–asiatiskt–ankbröst”.