I morgon ska jag fota ett jobb om “mormorsmat” till en kund. Säkert hade våra mormödrar (och även farmödrar såklart) sina egna favoritrecept. Men jag tror nog ändå att vi alla känner igen oss i maträtterna. För det handlar ju om mat som funnits över generationer. Vår egen mattradition, eller helt enkelt husmanskost. Matminnen som vi ska vara stolta över och vårda. Jag lagar gärna mat från världens alla håll och kanter. Och älskar att prova nya saker och recept. Men jag kan också känna en viss oro över att vårt eget matarv är på väg att försvinna. Att vi oftare äter kebab än kålpudding till exempel. Eller att det är mer vanligt att vi lagar laxburgare än stekt strömming.
Både min mormor och farmor gjorde oftast torkad fruktkompott eller kräm med mjölk när det vankades efterrätt. Eller inkokta lingonpäron. Varken fruktkompott eller lingonpäron var väl några av mina favoriter på den tiden. Men nu som vuxen har jag ändrat smak, så där som vi alla tycks göra. Och lingonpäron är numera en av de desserter som jag älskar, och som känns så rätt att göra både under hösten och vintern. Och med min mandelgrädde till så blir det en “mormorsdessert to die for”.
Förresten, jag glömde visst att berätta vilken mormorsmat som jag ska fota i morgon. Lyssna, hur gott låter inte det här! Kalvbullar med gräddsky & pressgurka, Fyllda strömmingsflundror med potatismos, Rårakor med stekt fläsk & rårörda lingon, Laxpudding och sist men inte minst….Mannagrynspudding med saftsås. Kan det bli mer traditionell mormorsmat än så? Tror inte det.
Lingonpäron med mandelgrädde
Det finns förstås en anledning till att lingonpäron blivit en klassiker bland desserter, över generationer. Söta päron, friska lingon och kanel. Klart det blir gott. Och den vispade grädden blir extra god och lyxig när man smaksätter med riven mandelmassa.
Ingredienser
8 stycken
- 200–225 g frysta lingon
- 5 dl vatten
- 2 1/2 dl koncentrerad lingondricka
- 1 dl strösocker
- 2 kanelstänger
- 8 fasta päron
- citronvatten (vatten & pressad citron)
Till servering
- 3 dl vispgrädde
- 100 g finriven mandelmassa
Instruktioner
- Koka ihop lingon, vatten, lingondricka, socker och kanel under lock 10 minuter.
- Skala päronen, låt skaftet vara kvar. Lägg dem efterhand i kallt vatten med pressad citron så mörknar de inte.
- Lägg ner päronen i lingonlagen. Koka dem mjuka på svag värme under lock, cirka 15 minuter. Vänd ett par gånger under tiden.
- Känn med en provsticka att päronen är lagom mjuka, de ska inte bli mosiga. Koktiden beror på päronens storlek och hårdhet. Låt kallna i lagen. Låt sedan päronen ligga i lagen tills de ska serveras, gärna i en vacker burk.
- Vispa grädden och blanda i mandelmassan med en gaffel.
Man brukar säga att januari och februari är “den lilla plånbokens månader”. En tid på året när man vill äta prisvärt, men också nyttigt. Så här års använder jag alltid mycket rotfrukter och kål i mina maträtter. Men det blir även mycket bönor och linser. Dels för att det är gott, men också för att det är nyttigt och ett bra sätt att öka fiberintaget.
Jag gillar också att börja veckan med soppa. Såklart blir det inte alltid så, men oftast tycker jag att det är en perfekt start på en ny vecka. För en ny arbetsvecka brukar oftast börja med en rivstart. Som frilans vet jag aldrig riktigt i förväg hur den kommande arbetsveckan kommer att se ut. Därför är det oftast enkelt att fixa till en soppa. Inget krångligt, och inte alltför tidskrävande.
Den här soppan innehåller de flesta av de faktorer som jag tycker att en vardagsmiddag ska innehålla. Det är bara att bocka av checklistans sex punkter:
Älskade husmanskost. Och härliga puttrande långkok. Vi brukar ofta laga husmanskost på söndagarna. Eller någon variant av traditionell husmanskost. Ibland blir det med en modern twist eller kanske en vegovariant. Men oftast blir det en originalversion av maträtten. Mormorsmat helt enkelt – till allas jubel!
Det här är inte originalversionen, jag har istället valt en variant på Sjömansbiff, med köttfärs istället för helt kött. Dessutom smaksätter jag den med enbär, timjan och viltfond för att få en “vild” smak. Och helst kokar jag den i Porter, men mörkt öl är också jättegott. För dig som vill göra en vegovariant fungerar det såklart också bra. Använd bara den typ av vegofärs som du gillar, och byt ut viltfonden mot grönsaksfond.
Ja, så var det då det här med namnet. Har inte en aning om sjömän, historiskt sett, ätit speciellt mycket Sjömansbiff. Men hur som helst kommer namnet av att det var praktiskt att laga allt i samma form ombord på båtarna. Och anledningen till att man kokade potatisen och köttet i öl var helt enkelt att det var svårt att få tag på friskt vatten ute till havs. Men vattenbrist eller inte – visst blir det alltid gott med en skvätt porter eller öl i maten?
Bli inte förskräckt över vitlöksmängden! Hela tre vitlökar går åt till den här smakrika pajen. Men genom att först förvälla dem får de en mildare smak. Därefter fräser jag dem en stund i olivolja innan de karamelliseras med balsamvinäger och en gnutta socker. Såklart att vitlöken blir god – och så där härligt sötsyrlig. Två olika sorters lagrad ost bidrar förstås också till extra mycket smak. En mjuk och smulig getost och den italienska fårosten Pecorino. Spännande smaker som ger en lite anorlunda fyllning, eller hur?
Tillsammans med en generös och härlig grönsallad är det här en utmärkt vegorätt. I min sallad blandar jag grönkål, endive, ugnsrostade päronklyftor, färska fikon och nötter. Och en god olivolja och lite balsamico på toppen. Men för dig som inte helt och hållet vill ha vego är pajen perfekt att komplettera med olika italienska charkuterier, goda oliver och annat småplock.
Vad sägs, kan det här kanske bli en ny helgfavorit? Hos oss är det definitivt det. Jag tycker ofta det är smidigt att bjuda på paj. Den är lätt att göra, man misslyckas aldrig och alla verkar faktiskt gilla paj. Och är den dessutom vego kan man alltid välja hur och ihop med vad man ska servera den.
Så länge vintern håller oss i sitt grepp fortsätter jag att använda mycket pumpa och grönkål i min matlagning.
Jag minns en kall vinterdag när grannarna för första gången bjöd oss på middag. Vi var helt nyinflyttade och vår franska var princip obefintlig. Men vår grannfru var ursprungligen från Schweiz och pratade hjälplig tyska. Tack vare teckenspråk, charader och tyska fann vi varandra. Och denna kväll bjöds det bland annat på pumpapaj. Vår bristande franska kändes generande nog, så att dessutom inte gladeligen äta av pumpapajen var det naturligtvis inte tal om. Och tänk, det var riktigt gott. Jag blev väl inte helt omvänd, men där och då bestämde jag mig i alla fall för att ge pumpan en chans.
Vad jag har haft svårt för är att pumpan har en ganska söt smak. Men i pajen hade grannfrun använt en härlig kontrast till sötman – salt och sträv getost. Att pumpan var hemodlad och getosten kom från grannbyns getgård påverkade naturligtvis den goda smaken. Och efter den middagen började jag också använda pumpa i min matlagning, ofta tillsammans med getost.
Vårt franska hus var helt oisolerat, så där som gamla stenhus är. Och treglasfönster var det förstås inte tal om.
Det är något visst med att leva under mer primitiva förhållanden, att liksom leva på ett mer ursprungligt sätt. Även om detta absolut inte var något primitivt boende ute i obygden. Men just det här med att hugga ved, elda och sitta vid brasan. Det skapar ovärderliga känslor. Och en lugn trygghet.
Just den här franska gratinerade löksoppan lagade jag ofta. Den kändes så självklart rätt i det gamla stenhuset. Och att laga löksoppa är ingen quick–fix–soppa. Det tar lite tid, men sprider en härlig doft och känsla i köket.
Genvägar i köket är oftast tacksamma. Och absolut inget man ska skämmas för. Ibland är det ju så att tiden faktiskt inte räcker till för allt. Förresten, så är det ju nästan jämnt tycker jag. Och då är det perfekt att hitta “köksknep” som förenklar tillvaron. Och resultatet behöver inte alls bli sämre.
Här är ett bra exempel på det. Den här supersmarriga triflen gör jag på färdigköpt brownie och en färskostkräm som jag smaksätter med vanilj och karamlliserad mjölk som påminner om kola i smaken. Och lite friska lingon är ju alltid gott ihop med choklad.
Sen är det bara att varva hela härligheten i glas. Busenkelt med andra ord, och ett utmärkt exempel på att det enkla är det goda!
Fredag igen! Fredagsmiddag hemma hos oss innebär oftast att vi lägger upp mat i olika skålar, så kallad “skålmat”. Ibland blir det bara plockmat och ibland blir det en “plockig förrätt” och därefter en varmrätt, fast alltid en lättlagad sådan. Den här pastagratängen är alltid en stark kandidat när fredagen kommer. Enkel att göra, fast ändå med en fredagslyxig känsla. Och alla gillar den.
Oftast ställer vi även fram olika italienska charkuterier, oliver, marinerade kronärtskockor och annat gott plock tillsammans med den gratinerade pastan. Och såklart – ett stort fat med ruccola, rostade pinjenötter, rostade coctailtomater, parmesanost och olivolja.
Helt enkelt – det här är en härlig rätt som vi gillar att samlas kring när vi bara vill umgås och hänga ihop, på ett trevligt och opretantiöst sätt.
En hamburgare är verkligen vad man gör den till. För vår del blir det allt oftare (för att inte säga nästan alltid) som vi gör vego– eller fiskburgare istället för den mer traditionella med nötfärs.
Debatten om klimat och nötkött är ju intensiv. Likaså debatten om att äta eller icke äta kött av etiska skäl. Såklart följer jag de olika debatterna och argumeten. Men för vår del har inga av dessa skäl varit den egentliga orsaken till att vi numera äter minimalt med kött. Det har helt enkelt bara blivit så. Och denna förändring skedde för väldigt länge sedan. Vi köper och lagar det som vi känner för. Och eftersom vi alltid ätit mycket grönsaker och baljväxter så har utvecklingen helt enkelt skett på ett naturligt sätt utan att vi egentligen har reflekterat över vår livsstilsförändring. Plötsligt en dag blev det bara så uppenbart att vi faktiskt nästan bara äter vego, fisk och kyckling.
För oss passar det utmärkt att äta mycket vegetarisk mat. Men för dig som hellre vill göra en traditionell nötfärsbugare eller kanske en med kyckling, lax eller vegetarisk färs så passar tillbehören i receptet precis lika bra: harissamajonnäs, avokado, mango, lök och tomater. Och jag serverar gärna ugnsrostade klyftor av sötpotatis med sesamfrö till. I receptingressen på receptkortet har jag skrivit hur jag gör dem. Och yes, potatisklyftorna är också supergoda att dippa i harissamajon!
Härliga citrustid! Just nu är det bara att passa på och frossa i all frisk frukt.
Just nu har varken isberg, tomat eller gurka på våra tallrikar att göra. Den delen av grönsaksdisken bör man springa förbi under vintern. Däremot ska vi att stanna till vid citrusfrukterna, granatäpplena och sötpotatisen. Härliga vinteringredienser som alla är perfekta att blanda i en rustik vintersallad.
Jag rostar sötpotatisen med värmnde kryddor som spiskummin, rökt paprikapulver, chili och ingefära. Smaker som är jättegoda ihop med citrus, kikärter, dadlar och fetaost. Resultatet blir en vintersallad med värmande orientaliska smaker som boostar och piggar upp i det nordiska vintermörkret.