Det här är väl dagen då vi alla blir fullkomligt överösta av Lussekatter och andra typer av saffransbullar. I morse vaknade jag till ett stämningsfullt Luciatåg på TV. Strax därpå hörde jag på nyhetsrapporteringen om platser som ställer i sina Luciafiranden. Och plötsligt byttes den fina Luciastämningen mot ett sting av sorgsenhet. Personligen tycker jag att Luciafiurandet, med all sin vackra musik, är otroligt stämningsfullt. Ett behövligt ljus i decembermörkret.
Strax därpå stack jag iväg på ett möte. I den stora entrélokalen låg Luciafirandet fortfarande kvar i luften, och spred en behaglig känsla. Lussekatter, pepparkakor och glögg stod kvar på borden. Kändes fint att se att ett så stort företag inte släppt på traditionen.
Och på tal om Luciafirande. Jag kommer inte att hinna baka Lussekatter idag, och säkert är ni många som är i samma situation. Men vill man ändå unna sig hembakat saffransbröd är de här rutorna lika snabba som lättbakade. Önskar er alla en riktigt fin Lucia & Trevlg helg!
Saffransbröd i långpanna
Att baka i långpanna är alltid lika praktiskt. Till julen får förstås långpannekakan smak av saffran, apelsin, torkade bär och mandel.
Ingredienser
cirka 24 bitar
- 150 g rumsvarmt smör
- 2 dl strösocker
- 2 ägg
- 3 dl gräddfil
- 1 1/2 dl vatten
- rivet skal av 1 apelsin
- 1 g saffran
- 7 dl vetemjöl
- 5 tsk bakpulver
- 3 tsk vaniljsocker
- 2 dl torkade tranbär
- 50 g mandelspån
- 3 msk pärlsocker
- smör & ströbröd till formen
Instruktioner
1. Sätt ugnen på 175 grader. Smörj och bröa en form som mäter cirka 25x35 centimeter.
2. Vispa smör och socker pösigt. Vispa i äggen, ett i taget. Vispa i gräddfil, vatten, apelsinskal och saffran.
3. Blanda mjöl, bakpulver, vaniljsocker och tranbär. Vispa ner mjölblandningen i smeten.
4. Häll smeten i formen. Strö på mandelspån och pärlsocker.
5. Grädda i mitten av ugnen cirka 45 minuter. Känn med en provsticka att kakan är genomgräddad. Låt kakan kallna och skär i rutor vid servering.
Saffran kan man ju inte vara utan så här års. Personligen älskar jag de gyllene trådarna. Och har väl på något sätt tagit för givet att alla tycker som jag. Men upptäckte för en tid sedan att så inte alls är fallet. Kan ni tänka er – det finns tydligen de som inte tycker som jag! Vilket brutalt uppvaknande!
I mitt jobb som matskribent handlar det inte om så värst mycket julmat längre, vilket faktiskt känns skönt. Men i butikerna blir julhysterin alltmer påtaglig. Fast förra veckan när jag var på Öland upptäckte jag att försäljningen av Semlor redan startat. Då föredrar jag nog ändå julsmakerna ett tag till – för stunden är mitt sug efter Semlor helt obefintligt.
Vad gäller julmaten tycker jag personligen att det känns rätt med nordiska smaker. Men för min del får det gärna vara med en twist. Rödkål med äpple, kryddpeppar och kanel är ett klassiskt tillbehör på julbordet. Men om man lägger till fetaost och filodeg känns det plötsligt lite mer spännande. Jag provade mig fram och resultatet blev frasiga filorullar med julkryddad rödkål och fetaost. Supergott tillbehör till glöggen, men också en bra vegorätt på julbordet.
“Den unika smakkombinationen”. Det var så den presenterades, på ett glöggkalas när jag var barn. Pepparkaka och ädelost. Vi barn jublade inte direkt. Men jag minns fortfarande min mammas hyllningar, som pågick lång tid efteråt. Det var nästan som att kalasets värdinna “uppfunnit hjulet”. Var idén till dessa tilltugg ursprungligen kom från har jag ingen aning. Men helt klart spred de glamour i vintermörkret i det lilla samhälle där jag är uppväxt.
Numera sällar jag mig definitivt till hyllningskören av kombinationen pepparkaka och ädelost. Jag kan faktiskt inte tänka mig att december passerar utan ett glas sött, värmande vin och de kryddiga, salta tilltuggen. Däremot gör jag gärna olika varinater med den numera klassiska smakkombinationen. Det här är en av dem, Gorgonzolacheesecake med pepparkakor. Önskar er alla en riktigt trevlig helg & andra advent!
Idag släpptes ett nytt avsnitt av vår podd SKÖNT GRÖNT GOTT. Såklart handlar avsnittet om julen. Allt från belysning och tomtar till julskinka och traditioner. Men trots att julstressen börjar vakna till liv är det ett bra tag kvar innan storhelgen slår till. Och man ska ju leva ett vanligt vardagsliv också. Därför bjuder jag på en enkel pasta med nordiska smaker och vinterns grönsak farmför andra, grönkål.
Men jag är säkert inte ensam om att känna så här just nu– är helt övertygad om att ni är många med mig som inte räcker till för alla “måsten”.
Första helgen i advent. Just adventshelgerna tycker jag är så vackra. Historiskt sett betyder det ankomst och förberedelse. Jag är inte speciellt religiös, men kan ändå inte låta bli att fundera över om vi inte tappat något på vägen. Numera väntar vi också på julen, och förbereder oss – men på ett betydligt mer hysteriskt och kommersiellt vis.
Vad jag försöker säga är att det är så lätt att glömma vad som egentligen är viktigt. Är det den här hysteriska julstressen som vi eftersöker?